Jag vill svära på Thai!

Jag får inte svära. På thai alltså. Fru Swedenfarang blir helt enkelt skitsur om jag säger ett svärord på thai. Då visar jag inte respekt bla bla. Men hon svär på svenska utan vidare.
Så jag brukar fråga henne, varför svär du på svenska om jag inte får göra det på thai?

Jamen, säger hon, det är ju för att när jag svär på svenska så känner jag ingenting. Nä, precis, menar jag. Same same for me juh! Nä det är inte samma sak säger hon surt tillbaka.

Nähä, "same same" gäller alltså bara för thai. Thailändska svärord får inte yttras av en farang.

Schysst!

Nåja, så är det bara. Så ni vet.
Same same but different...

ps. på bilden från igår var Fru Swedenfarang egyptisk thaitjej på den svenska isen. ds.

Praktik, eller chit chat?

Klockan 10.00 ska frugan börja sin praktik. Hon går en butikssäljarutbildning via AMS nu. Det var inte det enklaste att hitta en praktikplats för henne. Hon har verkligen kämpat. Men nu är det klart och hon börjar idag. De första två veckorna ska hon vara på en asiatisk affär och resterande 10 veckor på en stor klädkedja. Tror nog att praktikens innehåll på den asiatiska affären mer eller mindre kommer att handla om tjejsnack.
Dock är det tur att den inte är thailändsk, utan vietnamesisk. Så hon måste prata svenska. Men det blir nog ännu bättre när hon får jobba i den svenska butiken.

Hon är verkligen modeintresserad. Dock dömmer hon alltid ut den svenska klädstilen.

Tur är väl det!

Skulle kunna bli dyrt annars. Ska försöka hinna ner till henne en stund på lunchen och ta nåt foto. Om jag får tillåtelse av Fru Swedenfarang...

Up to you!

Första gången jag kom i kontakt med uttrycket var vid min första resa till Thailand. En Tuk-Tuk envisades säga "up to you" när jag ville ha priset för en resa från hotellet till MBK. Vadå upp till mig? J,a men då är det ju gratis. Eller inte...

Jag erbjöd då den solbrända och ärrade chauffören 100 baht. Varvid han svarade "not ok". Nähä, hur mycket ska du ha då? "Up to you" blev svaret igen. Behöver jag tillägga att jag inte åkte med honom, BTS Skytrain fick bli mitt alternativ och har så förblivit.

"Up to you", det var populärt igår. Men nuförtiden sägs det på svenska. "Upp till dig" eller "om du vill". Hon har bott här i ett år nu. Hon hanterar svenskan över förväntan bra, SFI är avklarat, ibland för bra. Men det är en annan historia. I allafall skulle vi åka och handla igår. Men jag vaknade vanan trogen relativt sent på min första lediga dag för veckan. Klockan 11.00 frågade jag, ska vi åka och handla idag? Svaret: Om du vill. Javisst, jag vill ju det. När ska vi åka då? Upp till dig! Ja, men det är ju du älskling som vill åka. Ja, men jag ska läsa lite först. Hon läser Ringaren i Nottredam, på svenska. Bravo! Den har jag inte ens läst själv.

Två timmar går. Fortfarande läser hon. Hon brukar i regel kunna läsa 6-7 timmar i sträck.
Ska vi åka frågar jag. Ja, om du vill, säger hon mjukt. Nu börjar jag bli lite less. Vadå upp till mig, det är ju du som vill åka. Okej läs lite till då, jag har ingen brådska.

Klockan 15.00 och tiden börjar rinna ut. De stänger ju snart. Kom så åker vi säger jag, redo med skorna. Näe, får jag som svar, jag är lite lat nu. Det visar sig till slut att allt "up to you" var egentligen ett uttryck för att hon hade blivit bekväm i sängen med boken och inte alls vill åka.

Se där, klarspråk är inte thailändarens främsta verktyg vid alla tillfällen.

Vi stannade hemma.